Nya spellagen 2027: deltagandekriteriet i Ds 2025:23

Vad Ds 2025:23 är – och vad en promemoria kan och inte kan

Ds 2025:23, med den torra titeln Spellagens tillämpningsområde, är en departementspromemoria publicerad på regeringen.se den 24 september 2025. En Ds är ett utredningsförslag framtaget inom Regeringskansliet – steget före en proposition, som i sin tur är steget före riksdagsbeslut. Det betyder två saker samtidigt: ingenting i promemorian är gällande rätt i dag, och samtidigt är det här den tydligaste signalen hittills om vart svensk spelreglering är på väg.

Bakgrunden är känd för alla som följt marknaden: Spelinspektionen har i sina kvartalsrapporter om arbetet mot olagligt spel konstaterat att dagens verktyg inte räcker – vid andra kvartalet 2026 omfattade myndighetens förbudsbeslut ett femtiotal bolag och runt 245 domäner, men nya sajter ersätter löpande de blockerade. Promemorians uttalade syfte är att kunna utestänga olicensierat spel mer effektivt än i dag.

Promemorian innehåller tre bärande förslag, som vi går igenom i tur och ordning: deltagandekriteriet, det utvidgade främjandeförbudet och presumtionsregeln för betalningar.

Från riktning till deltagande: därför byts kriteriet

Dagens spellag (2018:1138) bygger på ett riktningskriterium: licens krävs av den som tillhandahåller spel riktat mot den svenska marknaden. Riktning avgörs av indicier – svenskt språk, priser i kronor, svensk kundtjänst, marknadsföring mot Sverige. Konstruktionen skapade den lucka som hela "utan svensk licens"-segmentet vilar på: ett bolag som håller sajten på engelska, prissätter i euro och avstår från svensk reklam kan ta emot svenska spelare utan att omfattas av spellagen. Vi har beskrivit rättsläget i detalj i guiden är det lagligt?

Ds 2025:23 vänder på perspektivet. Med deltagandekriteriet ska onlinespel anses tillhandahållet i Sverige så fort personer som befinner sig här kan delta. Frågan blir inte längre vem bolaget vänder sig till, utan vem som rent faktiskt kan trycka på spela-knappen. Ett utländskt bolag hamnar utanför spellagen bara om det vidtar "lämpliga och effektiva åtgärder" för att förhindra deltagande från Sverige – i praktiken geoblockering, men promemorian nämner även kontroller via elektronisk identifiering och betalningsvägar som exempel på hur deltagande kan stängas ute.

Konsekvensen, om förslaget blir lag: det juridiska mellanläget "olicensierat men lagligt tillhandahållet" krymper kraftigt. Bolag utan svensk licens ställs inför ett val – skaffa licens, blockera Sverige eller bedriva olovlig spelverksamhet med de sanktioner det medför. För spelbolagens del är det ett systemskifte; motsvarande modell används redan i flera andra europeiska länder.

Betalningsförmedling under främjandeförbudet – och presumtionsregeln

Det andra förslaget är det som får störst praktisk betydelse för betalningarna. Spellagens främjandeförbud träffar i dag den som främjar olovligt spel – typiskt marknadsföring. Att gränsen redan flyttats fram i rättspraxis såg vi den 3 mars 2026, när förvaltningsrätten slog fast att bannerannonser för olicensierade sajter utgör främjande. Ds 2025:23 går ett steg längre och skriver in att det administrativa främjandeförbudet ska omfatta "betalningslösningar och andra liknande ekonomiska eller administrativa tjänster" som tillhandahålls spelbolag – oavsett om tjänsten är utvecklad specifikt för spelbranschen eller inte.

Det är en bred formulering med avsikt. Den fångar inlösare som processar kortköp, e-plånböcker, banköverföringstjänster och betalväxlar – hela kedjan mellan din plånbok och casinots konto. Spelinspektionen skulle med stöd av den kunna förelägga en betaltjänst att sluta förmedla betalningar till ett visst bolag, utan att behöva visa att tjänsten "riktat sig" mot Sverige.

Ovanpå detta läggs presumtionsregeln: vid betalningsförmedling till olicensierat spel ska en betalare som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige presumeras delta i spelet från Sverige, om inte annat visas. Bevisbördan vänds alltså. I dag kan en betaltjänst invända att den inte vet var kunden befann sig när spelet skedde; med presumtionsregeln blir utgångspunkten att en svensk kund spelar från Sverige, och det är den som vill hävda motsatsen som får belägga det. För betaltjänsternas riskavdelningar är det en helt annan kalkyl än dagens.

Tidslinjen – och vad som INTE är beslutat än

Det förtjänar att sägas rakt ut, eftersom flera nyhetsnotiser redan skriver om "nya spellagen" som vore den beslutad: ingenting av detta är lag i dag. En promemoria kan justeras väsentligt efter remisskritik, en proposition kan dröja och riksdagen kan ändra i detaljerna. Samtidigt går det inte att blunda för riktningen – regeringen har parallellt stramat åt på angränsande områden, till exempel genom det nya förbudet mot spel på kredit (prop. 2025/26:11, beslutat av riksdagen den 17 februari 2026 och i kraft sedan den 1 maj 2026). Den som spelar hos utländska bolag gör klokt i att planera för att 2027 ser annorlunda ut än 2026.

Vad det betyder räls för räls

Här är vår unika vinkel: vi har granskat varje betalväg i det licensfria segmentet i detalj, och förslagets tre delar slår väldigt olika mot olika räls. Så här ser kartan ut om Ds 2025:23 blir lag i sin nuvarande form:

• Kort (Visa/Mastercard) – mest direkt träffyta. Kortbetalningar till spel bär redan branschkoden MCC 7995, vilket gör dem lätta att identifiera och därmed lätta att förelägga bort. Presumtionsregeln gör att en svensk kortkunds spelköp per definition antas ske från Sverige.
• Revolut – en EU-bank under litauisk tillsyn med inbyggd spelblockering. Som betaltjänst omfattas den av det utvidgade främjandeförbudet när svenska kunders kortköp går till olicensierade bolag; korträlsens MCC-logik gäller fullt ut.
• Banköverföring (SEPA) – här biter presumtionsregeln hårdast. SEPA-betalningar saknar spelkod, men en svensk avsändare presumeras spela från Sverige, vilket tvingar banker och virtuella IBAN-leverantörer att riskklassa mottagarkonton i stället för att peka på ovisshet.
• Skrill och Neteller – e-plånböcker är exakt den typ av "betalningslösning" som lagtextförslaget namnger. Deras spelfokuserade produkter gör dem enkla att adressera med förelägganden.
• Krypto – den räls förslaget har svårast att nå. Decentraliserade transaktioner har ingen mellanhand att förelägga; det är växlingstjänsterna i ändarna som är betaltjänster. Notera att skatten på kryptovinster är oförändrad – se skatteartikeln nedan.
• Apple Pay – tekniskt bara kortet i din Wallet, så allt som gäller korträlsen gäller även här.
• Paysafecard – förbetalda värdebevis säljs av en licensierad utgivare inom EU; även den kedjan ryms i formuleringen "liknande ekonomiska tjänster".
• Trustly, Zimpler och Swish – ingen praktisk förändring: de svenska och BankID-bundna rälsarna lämnade det licensfria segmentet för länge sedan och finns i dag bara på licensmarknaden.
• Brite och Pay n Play – BankID-rälsen som fortfarande fungerar offshore är beroende av just betalningsförmedling, och är därmed en av de tydligaste kandidaterna för tidiga förelägganden efter ett ikraftträdande.
• Klarna – metoden finns inte i segmentet i dag, och med det utvidgade förbudet blir den det definitivt inte i morgon.

Sammanfattningen i en mening: förslaget angriper inte spelandet utan infrastrukturen – och de räls som är enklast att identifiera (kort via MCC 7995, e-plånböcker, BankID-baserade flöden) påverkas först, medan decentraliserade räls är svårast att nå.

Spelarens läge: lagligt i dag – och skatten ändras inte

Två saker består genom hela processen. För det första: att spela är lagligt för dig som privatperson i dag, och Ds 2025:23 föreslår ingen kriminalisering av spelare – skyldigheterna läggs på bolag och tjänsteleverantörer, precis som i dagens spellag. För det andra: promemorian rör spellagen, inte inkomstskattelagen. EES-regeln står kvar orubbad – vinster från casinon med licens inom EES är skattefria, vinster från licenser utanför EES beskattas med 30 % som inkomst av kapital och deklareras vid punkt 7.2.

Vill du bara räkna: skattekalkylatorn ger skatt och nettobelopp direkt. Och vilka bolag som håller måttet i dag – licens, uttagstider, villkor – ser du i våra recensioner.

Bevakningslogg

Den här sidan är vår bevakningssida för reformen. Vi daterar varje kontroll och uppdaterar när något faktiskt händer – inte när rykten cirkulerar.

Källor: Ds 2025:23 (regeringen.se, publicerad 2025-09-24; fulltext även via riksdagen.se, dok-id hdb423), Spelinspektionens nyhetsarkiv och kvartalsrapporter om arbetet mot olagligt spel (spelinspektionen.se, läst 2026-09-15), prop. 2025/26:11 (riksdagen.se). Artikeln är informativ och utgör inte juridisk rådgivning eller skatterådgivning.

Vanliga frågor